Berättade om crossfitsm för Inga idag. Då gick hon och skrev ner måndagens pass som vi körde. Fyfan.
Att 12 jäkla minuter kan vara så tunga är sjukt. Något som också är sjukt är att jag under alla övningar tänker "jag kan inte, orkar inte, nu ger jag upp"
Hur ska jag få in i min lilla skalle att det går om man ger sig fan på det. Det går an när jag har en som ryter ifrån och säger åt mig att sluta tänka, kämpa och räknar ner.
Det här var verkligen det bästa passet med Inga hittills. Hon är grym. Nu ska jag njuta av känslan att vara utmattad och komma ihåg att jag faktiskt klarar det mesta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar