Natt på stansted

Det är måndag, klockan är 22 och jag får alldeles snart komma hem.

Resan har varit jättebra, ny shopping, vintageshopping, god mat, brunch, solsken och utan jacka väder.

Drinkar, vin. Ah! Så härligt! Kul att se London från lite olika vis. Vår egen guide Jamie tog oss runt bland pärlor verkligen.

Tanken var att vi skulle komma hem igår natt. Men.

Vi åkte till Heathrow, provade att checka in, funkade inte. Bad om hjälp, han vill se pappret och då händer det. Jag ser att jag bokat oss hem om en månad. 25 april istället för 25 mars.

För några sekunder stod hjärtat still, sen skrek jag rätt ut. Måndag morgon var lika med inspelning och ett måste att vara hemma. Jag visste verkligen inte var jag skulle ta vägen. Ringde pappa, tårarna brände bakom ögonlocken.

Ringde Joel, Christian, Emelie ringde Adam. Förslagen haglade på hur vi skulle ta oss hem tack vare alla snälla.

Att komma hem på kvällen var hopplöst, fanns bara två plan som var ordentligt överbokade och en standbybiljett kostade 3000 var vilket vi inte hade råd med.

Till slut bestämde vi oss för att byta flygplats och köpa hembiljetter med Ryan air. De gick tidigt på morgonen och innebar att vi fick lägga om en hel del jobb men inte behövde ställa in vår tv- inspelning.

3 timmar gick och vi jobbade, bokade om, lade mer och mer mynt i internetcafedatorn och till slut var planen klar.

Vi tog buss till London, vidare till stansted och sov någon iskall timme på flygplatsgolvet.

Landade på Skavsta, hoppade in i en hyrbil som vi lyckats boka och åkte direkt till teamet och inspelningen.

Om det känns lockande med sängen nu? Svar ja.